Krisen på nittiotalet hade en ihållande och kraftig inverkan på arbetsmarknaden. Sysselsättningen sjönk med 580 000 personer i åldern 16-64 år och arbetslösheten mångdubblades. I jämförelse med denna kris har effekterna av den nuvarande finanskrisen på arbetsmarknaden inte varit lika omfattande eller ihållande. Det visar rapporten från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) som redovisar vad som hänt på arbetsmarknaden under nuvarande kris, och nittiotalskrisen.
Krisen under nittiotalet medförde negativa effekter på arbetsmarknaden som förstärktes oavbrutet under flera år. Även den nuvarande krisen har resulterat i en snabb försämring av arbetsmarknaden. Dock avmattades nedgångstakten redan efter ett år och antalet sysselsatta uppvisade en svag ökning sedan månaderna kring årsskiftet 2010. Om detta är början på en bestående vändning eller inte, är för tidigt att säga.
Under nittiotalskrisens inledande år sjönk antalet sysselsatta kraftigt. I början av 1990 var cirka 4 500 000 personer sysselsatta (enligt skattade trendvärden). Samtliga värden avser befolkningen i åldern 16-64 år och utgår från dagens arbetslöshetsdefinition. Under de tre följande åren minskade antalet sysselsatta med som mest närmare 580 000 personer. Nedgången i antalet sysselsatta i åldern 16-64 år har under den nuvarande krisen hittills minskat som mest med 130 000 personer. Arbetslösheten steg också mycket kraftigt under början av nittiotalet. Från en arbetslöshet som låg strax över 2 procent i början av 1990 (enligt skattade trendvärden) steg den till cirka 11 procent inom loppet av tre år. I samband med den senaste krisen har arbetslösheten stigit från en nivå på 6 procent till strax över 9 procent.
Högre arbetslöshetsrisk bland sysselsatta män under nittiotalet
Sysselsättningschansen bland de arbetslösa, det vill säga sannolikheten att en arbetslös person blir sysselsatt påföljande kvartal, minskade under de båda kriserna. Under början av 1990 var sannolikheten att en arbetslös skulle vara sysselsatt påföljande kvartal cirka 37 procent. Tre år senare hade sannolikheten minskat med cirka 22 procentenheter till endast 15 procent. Under den nuvarande finanskrisen har sysselsättningschansen för arbetslösa minskat med cirka 9 procentenheter från 32 procent hösten 2008 till 23 procent hösten 2009.
Arbetslöshetsrisken för de sysselsatta, det vill säga sannolikheten att en sysselsatt person blir arbetslös påföljande kvartal, uppvisar ett snarlikt mönster som sysselsättningschansen. Den ökade kraftigt under krisen på nittiotalet och har även ökat under den nuvarande krisen men inte i samma omfattning. Under nittiotalskrisen var det framförallt bland de sysselsatta männen som ökningen skedde, från en nivå under 1,0 procent till att ligga på nivåer kring 3,0 procent. Under nuvarande finanskris ökade arbetslöshetsrisken bland män till som mest 2,6 procent. Nivån innan krisens inträde varierade kring 1,5 procent. En skillnad mellan de båda kriserna är att under nuvarande kris slutade sysselsattas arbetslöshetsrisk att öka redan efter några kvartal. Under nittiotalskrisen ökade arbetslöshetsrisken för sysselsatta oavbrutet under flera år.
Ungdomar hårt drabbade under båda kriserna
Under båda kriserna drabbades ungdomar i åldern 16-24 år. Sysselsättningschanserna minskade och arbetslöshetsriskerna ökade. Arbetslöshetsrisken mer än fördubblades bland sysselsatta ungdomar under nittiotalskrisen medan det under den nuvarande krisen rörde sig om en tillfällig nivåhöjning från cirka 5,0 till 7,1 procent. Nittiotalets kris drabbade åldersgrupperna 25-54 och 55-64 år. Arbetslöshetsrisken steg då bland sysselsatta i åldern 25-54 år från under 1,0 procent till som mest nästan 2,5 procent. Under den nuvarande krisen drabbades dessa två åldersgrupper jämförelsevis mildare.
Under nittiotalskrisen ökade sannolikheten att en person som tillhörde arbetskraften skulle lämna den. Bland personer i åldrarna 25-54 och 55-64 år ökade sannolikheten i samma takt. Under den senaste krisen skedde en tillfällig ökning av sannolikheten att lämna arbetskraften bland personer i åldersgruppen 55-64 år, för att fjärde kvartalet 2009 vara tillbaka på samma nivåer som innan krisen. Sannolikheten att lämna arbetskraften bland personer i åldern 25-54 år uppvisade mindre säkra förändringar i samband med den senaste krisen.
Publicerad: 2010-05-25
Källa: www.scb.se ; Statistiska Centralbyrån; Hämtad 26 maj 2010