De monetära finansinstitutens, MFI:s, utlåning till hushåll hade i oktober 2010 en årlig tillväxttakt på 8,6 procent. Det var en minskning jämfört med september då tillväxttakten låg på 8,9 procent. MFI:s utlåningsräntor till hushåll fortsatte samtidigt att stiga, både på korta och långa löptider. Begreppet MFI innefattar exempelvis banker och bostadsinstitut.
Hushållens lån hos MFI uppgick i oktober till 2 490 miljarder kronor. Av detta stod bostadslån för den största delen, 1 990 miljarder. Som bostadslån räknas lån till hushåll med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter. Den årliga tillväxttakten för bostadslån var 9,1 procent i oktober, en minskning från 9,3 procent i september. Hushållens konsumtionslån uppgick samtidigt till 155 miljarder och hade en årlig tillväxttakt på 2,9 procent.
Det är för tidigt att säga att den minskade tillväxttakten har något att göra med det bolånetak som infördes av Finansinspektionen den 1 oktober. Det går heller inte att se att blancolånen skulle ha ökat till följd av de nya restriktionerna utan de är i stort sett oförändrade.
MFI:s utlåning till icke-finansiella företag uppgick till 1 729 miljarder. Tillväxttakten var 1,2 procent vilket innebär att den är positiv för första gången sedan augusti 2009. Föregående månad var tillväxttakten -0,9 procent.
Räntorna fortsatte stiga
I oktober har utlåningsräntorna fortsatt uppåt. Den genomsnittliga räntan på hushållens nytecknade låneavtal var 3,00 procent vilket kan jämföras med 2,81 procent i september. Både korta och långa räntor steg under månaden.
Även MFI:s utlåningsräntor på nya avtal till icke-finansiella företag gick upp i oktober. Genomsnittsräntan var då 2,53 procent vilket var en ökning från 2,25 procent i september.
Högre tillväxttakt för både M1 och M3
Tillväxttakten för det smala penningmängdsmåttet, M1, var i oktober 6,8 procent. Det var en ökning jämfört med september då tillväxttakten var 6,0 procent. M1 uppgick totalt till 1 668 miljarder.
Tillväxttakten i det breda penningmängdsmåttet, M3 ökade från 5,1 procent i september (revidering från föregående publicering) till 5,8 procent i oktober. Totalt uppgick M3 i oktober till 2 189 miljarder.
M1 består av allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt allmänhetens avistainlåning i MFI och staten. M3 inkluderar förutom M1 även inlåning med vissa villkor, repor, andelar i penningmarknadsfonder och korta värdepapper.
Monetära basen minskar
Som en följd av att läget på finansmarknaden stabiliserats har den monetära basen minskat. Monetära basen definieras som utestående sedlar och mynt, bankernas inlåning i Riksbanken och emitterade Riksbankscertifikat. Sett ur ett historiskt perspektiv så är den monetära basen tillbaka på en ”normal” nivå.
Efter krisen i mitten på 1990-talet så bestod monetära basen i stort sett av utestående sedlar och mynt. När krisen slog till på allvar i oktober 2008 började Riksbanken skjuta till likviditet på marknaden genom stora lån till bankerna. Man började även att emittera certifikat där bankernas likviditetsöverskott kunde placeras liksom att bankernas inlåning i Riksbanken ökade kraftigt. Det mångdubblade den monetära basen och som mest var den 480 miljarder ( i november 2009). I oktober 2010 så har emissionerna av Riksbankscertifikat upphört och den monetära basen uppgick vid månadens utgång till 122 miljarder där större delen återigen består av utestående sedlar och mynt.
Publicerad: 2010-11-25
Källa: www.scb.se ; Statistiska Centralbyrån; Hämtad 26 november 2010