Exporten av torv under 2008 var 251 000 ton. Det är det högsta värdet någonsin och nära en 50-procentig ökning jämfört med föregående år. De största kvantiteterna exporterades till Finland, Nederländerna, Danmark och Norge.
Exporten utgörs främst av torv som används som jordförbättringsmedel och odlingsmedium, så kallad odlingstorv.
Även importen av torv var hög under förra året, 364 000 ton. Mest torv importerades från Vitryssland och Estland. Importen består främst av energitorv. Importens andel av energitorvanvändningen i Sverige uppskattas till 30 procent.
Normalstor skörd av torv
Under 2008 skördades 2,1 miljoner kubikmeter energitorv i Sverige vilket ungefär motsvarar genomsnittsskörden under 2000-talet. Energitorv används främst till hetvattenproduktion i värmeverk, antingen som enda bränsle eller i kombination med andra.
Produktionen av odlingstorv uppgick till 1,4 miljoner kubikmeter, vilket är i samma storleksordning som genomsnittet de senaste 10 åren.
Ökad användning
Användningen av torv för energiproduktion uppgick år 2008 till totalt 337 000 ton oljeekvivalenter motsvarande cirka 3,9 TWh. Det är en ökning med 12 procent jämfört med året innan.
Ökat pris på stycketorv
Priset för frästorv 2008 var 123 kronor per MWh fritt värmeverk och för stycketorv 148 kronor per MWh. Priset på stycketorv ökade med 12 procent jämfört med året innan. Priset på frästorv var i princip oförändrat.
Torven i energipropositionen
Enligt regeringens bedömning kan energitorv under vissa villkor användas som bränsle med ett samlat bidrag till växthuseffekten som kan vara väsentligt mindre än vad som motsvarar torvbränslets innehåll av kol. Regeringen anser att den svenska energipolitiken rymmer ett inslag av torv, om än i begränsad omfattning.
Torvens konkurrenssituation i det svenska energisystemet har påverkats negativt de senaste åren, framför allt till följd av införandet av EU:s system för handel med utsläppsrätter. I detta system betraktas torven som likvärdig med fossila bränslen. Betraktat ur ett livscykelperspektiv kan torven emellertid ha mer fördelaktiga klimategenskaper än vad som framstår vid en bedömning utifrån själva bränslets emissionsfaktor vid förbränning.
Publicerad: 2009-06-17
Källa: www.scb.se ; Statistiska Centralbyrån; Hämtad 18 juni 2009